» En kronologi




En Kronologi

- Ur boken BECKHOLMEN

1633

Albrecht Schmidt etablera troligen ett becksjuderiverk på holmen vid denna tid. Verksamheten bestod i att koka och sjuda trätjära för att utvinna beck, som användes till anstrykning a fartyg, till facklor, repslageri och skomakeri. På grund av brandrisken var verksamheten förlagd till utkanten av staden.Becksjuderiet gav alltså holmen dess namn. Dessutom har ön kallats Biskopsholmen.

1647

Drottning Kristine donerar ön till staden. I donationsbrevet från den 27 mars, kallas holmen "Beck- eller Tjäreholmen". Anledning till detta namn var att det fanns ett bäcksjuderivärck". Hon donerar holmen till satden för att där upprätta "spiker" (tyska Speicher = magasin) och andra bodar eller nödiga byggnader. Dock skulle Schmidt ersätta för sina anläggningar därstädes.

1648

Becksjuderiverksamheten upphör, eftersom Norrländska Tjärhandelskompaniet bildades, vilket hade monopol på tjärhandeln.

1650-tal

Magasin uppfördes i timmer av stadens köpmän, men ersättes efterhand av stenbyggnader, s.k. stenbodar.

1668

Donationen av Beckholmen till staden bekräftades av Karl Gustaf 1655 och av Karl XI:s förmyndarregering 1668. I det senare brevet föreskrevs att de packhus och spiker, som byggdes där, skulle vara efter en vacker och lika "dessein" på hela holmen.

1675

Civilprotokollet beskriver två designationer, C 168 och 172, som beskriva en circa 80 meter lång och 12 meter bred tomt i hörnet av två stora gator. Med gavlar mot sjön i söder ligger två bodar, varav den ena med anslutande byggnad hade en längd av circa 80 meter. Samma år såldes byggnaderna till Olof Perman och Olof Hansson. Varumagasinen hade ett betydande fastighetsvärde eftersom de var stora och solida byggen. Ett av dem beskrivs som ett torn i Johan Stiernschantz fortifikationsprojekt för Stockholm 1721.

1686

En kunglig befallning föreskriver att Tjärhovet (där tjäran som mestadels producerades i Österbotten lagrades) flyttas från Tegelviken nedanför Södra bergen till Beckholmen. Vissa perioder fanns här upp till 30 000 tunnor lagrade. Olika yrkesgrupper arbetade på ön; beckbrännare, tjärkokare, kullrare, vräkare, fräsare, kölhalare m.fl.

1680-tal

Tjärinspektorbostaden uppförs som boställe åt tjärhovsskrivaren. Huset innehöll en förstuga med kvist, en sal med spisdel, en kammare och ett kök med köksspisel och järnhäll. På övervåningen fanns en förstuga, två salar och ett kallrum. Vinden var oinredd och källaren hade bjälktak. Tillsyningsmännen äldre och nyuppförde stugor bildade tillsammans med tjärinspektorbostaden en blygsam husgrupp. För teknisk och kameral ledning av tjär- och beckhanteringen tillsatte Tjärhandelssocieten en inspektor. Denne tillsatte i sin tur kullrare (arbetare som rullade tunnorna) som stadfästes is sina sysslor genom ägarnas och intressenternas fullmakter. Tjärvräkarna utsågs av stadens Handelscollegium som edsvurna betjänter (tjänstermän). Båda kategoriernas lön bekostades från accisen på tjärpriset. En av de första skrivna hette Arvid Larsson. För att öka förtjänsten på skriveriet fick han tillstånd att "... idka fritt skänkeri av svenskt öl och brännvin." Men ej hur fritt som helst, "... ej så att någon ärlig mans tjänare blir ditskickad fresta till dobbel och fylleri så att ärendet ej blir av." Han hade också tillstånd att låta sina kor beta på ön. På den tiden stod också en väderkvarn uppe på krönet av holmen. Ägaren av Djurgårdsvarvet, Johan Lampa, inrättade lampbodar och kaféer i uppfarten för att göra stället mer lockande.

1700-tal

Beckholmen ingår i det fasta försvarssystemet för Stockholm. Av denna anledningen var det under långa tider förbjudet att besöka ön.

1715

Den franske resenären Aubry de la Motray berättar i sina skildringar om Stockholm att han passerat en liten ö "kallad Beckholmen, på vilken ligger ett högt och stort stenmagasin, som fordom tjänade till att förvara salt. Man ser där även några mycket långa och låga träbyggnader, i vilka man förvarade beck och tjära för ett handelskompani".

1715

Tjärhandelssocietetens monopol avslutas och handeln med tjärvaror blev fri.

1717

Direktörerna i det upplösta Tjärkompaniet, bröderna Grill och Johan A Petersen driver rörelsen med tjära och beck i egen regi på Beckholmen.

1718

Bröderna Grill bildar en firma som kom att bli Stockholms främsta handelshus. De anlade även skeppsvarv.

1723

En stor eldsvåda som började på Södermalm kastar sig med hjälp av vinden över Saltsjön till Beckholmen och nästan att ödelägges.Det låg i Grillska och Petersenska firmans intresse att snabbt få igång rörelsen efter branden. Intressenterna anhöll därför hos magistraten att själva få uppföra magasinen på egen bekostnad med tanke på stadens hårt ansträngda resurser.Magistraten accepterade förslaget och fattade beslut 29 november 1723, stadfäst av överståthållaren 26 februari 1724, att holmen finge upplåtas till sökanden mot en ärlig avgift av 250 daler silvermynt med rätt för dem "att själva bygga tjänliga bodar till den inkomna tjärans förvarade".För detta beslut låg ett protokoll till grund, men i protokollet smög det sig in ett oavsiktligt språkfel. Istället för ordet avgift stod det tomtören. Konsekvensen blev att Beckholmen förvandlades till en med besittningsrätt och mot vanliga tomtören upplåten ofri tomt som kunde lagfaras och intecknas av ägarna. Med andra ord: för att åter komma i besittning av sitt eget område blev staden tvungen att lösa ut ägarna, Detta skedde först 1918.Tjärnisektorsbostället återuppbyggdes också efter branden.

1724

Två lusthus byggdes mitt på holmen och en fruktträdgård anlades (årtalet står inristat på vindflöjeln). Det ena lusthuset var stort och gjort av korsvirke, panelat utan- och innanför samt målat. Huset var åttkantigt och hade åtta höga fönster, dubbla glasade dörrar och vindflöjel på toppen. Invändigt fanns parkettgolv. Nedanför detta påkostade lusthus låg ett annat mindre, enklare lusthus, med fyra fönster. Man vet inte när det stora åttkantiga lusthuset revs. I det lilla lusthuset fanns det en takmålning föreställande Adam och Evas utdrivande ur paradiset.Under målningen fanns ett bibelspråk skrivet: " Menar du at någon kan så hemlig dorlia sig, at jag icke kan see honom. Yer 23 & 24".

1790-tal

Under 17oo-talets sista decennier försvagas det Grillska handelshusets ställning. Grill säljer ut andelar av Tjärhovet, bland annat till en av direktörerna i Ostindiska kompaniet, Carl Gottfrid Küsel, som då äger en fjärdedel av egondomen. Dennes andel tas sedan över av grosshandlare Simon Bernard Hebbe, som hade specialiserat sig på handel med beck.

1802

Kommerserådet David Schinkel äger halva egendomen.

1820

Brukspatron JF Schinkel, överintendent C Fredenheim och hovkamrer A Håfsström är tillsammans delägare.

1847

Det är angeläget för myndigheterna att upprätta en anläggning för fartygsreparationer i Stockholm. Den växande ångbåtsflottan som trafikerade Stockholms farvatten krävde effektivt underhåll i modernt utrustade torrdockor. Bland de platser som föreslås är Beckholmen, Waldemarsudde och Kastelholmen. Kungliga Förvaltningen av Sjöärenden förordar Beckholmen och Kungl. Maj:t bifaller anläggandet av två skeppsdockor.

1848

Stockholms Grosshandlarsocietet och Skepprederier köper egendomen.

1848-50

Ursprängningar av berget och dockbygge på holmens södra sida genomförs genom Styrelsen för Väg- och Vattenbyggande. Sprängmassor tippades i sjön bredvid dockorna, varigenom ön erhöll värdefull utfyllnadsmark. De två dockorna har bergväggar. Den större östra dockan blir 75 meter lång, 17 meter bred och 9 meter djup. Den västra får måtten 45, 9 och 4 meter. Ledare för projektet var järnvägsbyggaren Nils Ericson, bror till uppfinnaren John Ericson.

1848

Pumpverket som tillhör dockorna byggs. På 26 timmar kunde den 12 hästkrafter starka ångmaskinen torrlägga den större dockan.

1850-tal

Beckholmsbron byggs av Grosshandlarsocieteten som en provisorisk träbro till Djurgårdsstaden.

1851

Redan första året repareras 168 ång- och segelfartyg i Beckomsdockorna. Kronans fartyg har företräde och avgiftsfrihet enligt den av Kung. Maj:t fastställda taxan.

1871

Dockmästarbostaden eller Stenvillan uppförs efter ritningar av Axel Kumlien (1833-1913). Direktionen för varvsanläggningen bestämde sig för ett nyyt och representativt dockmästarboställe. Huset skulle användas av anläggningschefen samt samt som klubblokal för Grosshandlarsocieteten . Den forna fruktträgården uppe på höjden var platset som huset skulle ligger på. Axel Kumlien, som var arkitekt och hovintendent, gav villan en nyklassicistisk prägel genom en två våning, tempelgavelförsedd mittdel och flankerande envåningsflyglar.Dockmästaren bodde i villan och från kontoret i den västra flygen ledde han arbetet vid torrdockorna.Anläggnings arbetschef, sjökapten Freodor Werner, flyttade in med sin familj.

1872

Kumliens ritningar följs dock inte till punkt och pricka. Interiört görs mindre omdisponeringar. Exteriört saknas struckatur och vindflöjlar. Huset skulle har haft en mer pumpig huvud ente, istället har en altandörr infogas på baksidan. Huset vreds också 90 grader i förhållande till ursprungsritningarna. Baksidan ligger åt söder istället för att åt väster.

Stacks Image 20

Skeppsdockorna på Beckholmen 1874.

Närmaste Västra dockan, till höger Östra dockan med pumphuset.
Träsnitt av R Haglund ur Illustrerad Tidning 16 maj 1874 från Stockholms stadsmuseum.

  • Klicka på bilden för större format!

I december 1873

brinner stora delar av Beckholmens bebyggelse ned när en stor brand i Stockholm sprider sig med vinden över från Södermalm.
Teckning av CG Hellqvist från Stockholms stadsmuseum.

  • Klicka på bilden för större format!
Stacks Image 586

1874

Ackumulatorhuset och dockboden som även kallades "före detta verkstaden" byggs. Det förstnämnda var ursprungligen en smedja.

1884

De två dockornas pumphus byggs till.

1890-tal

De två dockorna förlängs återigen till 102 respektive 99 meter och tilläggen får cementväggar.AB Finnboda Varf använder också dockorna för sina haverireparationer.

1893

Varvsanläggningens styrelse beslutar att bygga till tjärinspektorbostaden. Man lät också bygga ett nytt arbetarbostadshus i trä intill. Anledningen var att branden 1873 förstört en del av bebyggelsen.

1918

Staten offentliggör att den har för avsikt att överta Beckholmen för örlogsflottans räkning och där anlägga en ny skeppsdocka. Den 1 juni köpa Stockholms stad fastigheten Grönland 7 (Beckholmen) av Grosshandlarsocieteten för 1 675 000 kronor. Säljaren ställde i avtalet vilkoret att dockorna även i fortsättningen skulle kunna användas av civila fartyg efter vanlig taxa.
Den 1 oktober köper Kungliga Marinförvaltningen Beckholmen av Stockholms stads drätselnämnds 1:a avdelning.
Köpeskillingen är 7 000 000 kronor.
Utfästelsen om dockornas användning för de civila fartygen togs med i avtalet.
Beslut om att bygga en ny stor docka för Marinens kryssare, pansarskepp etc. tas.

1920-tal

El dras i Pumphuset. Tidigar e var det ångdrivet.

1923-1926

Gustav V:s docka med tillhörande pumphus byggs. Bygget börjar väster om de gamla dockorna och sprängmassorna fyller ut den västra stranden. Dockan blir 152 meter lång, 24 meter brad och 9 meter djup.

1927

Den nya dockan invigs av Kung Gustav V och uppkallas även efter honom (GV-dockan).

1921-1984

AB Finnboda Varf hyr dockorna av Marinen för reparationsverksamhet, men eftersom GV-dockan endast utlånades då marinen inte behövde den, kunde inte Finnboda garantera sina uppdragsgivare dockning i förväg. En betydande del av arbeten på handelsfartyg och isbrytare kom dock att utföras av Finnboda Varf i Beckholmsdockan från och med slutet av 1920-talet. Efter örlogsflottans förflyttning till Muskö 1969 kunde Finnboda disponera de tre dockorna efter eget tycke.

1939-1945

Under 2:a världskriget stod alltid en vakt i sin kur vid brofästet på djurgårdssidan. Utan passersedel gick det inte att komma över. Senare flyttades kuren över till själva ön.

1940-tal

En värmecentral- och manskapsbyggnad samt ett kontorshus uppförs för Kungliga Sjöfartsverket, där Marinens tekniska radarskola inrättades.

1944-46

Gustav V:s docka förlängs till197 meter och pumphuset inreds till en bostadslägenhet åt överingenjören vid marinverkstäderna. Detta utrymme erhölls genom att man lade ett bjälklag över pumprummet.

1947

Lusthuset flyttas längre norrut på ett betongfundament.

1948

Marinen köper in en stor kran för arbetena vid GV-dockan. Kranen är importerad från USA och har tidigare använts vid Kaiservarven i Providence. Den är troligen tillverkad i Washington och kallas därför "Washington-kranen". Den står än idag kvar och ger Beckholmen karaktäristisk profil.

1961

Regalskeppet Vas bärgas och tas in i GV-dockan. En konserveringsateljé för Vasa uppförs på öns östra sida. Byggnaden kallas ibland för "Neptunus skjul", på grund av att Bärgningsbolaget Neptun tidigare disponerade byggnaden.

1965

Flera betydande fynd från Vasa görs utanför Beckholmen, där regalskeppet förliste 1628.

1965

Stenvillan och Tullpaviljongen blir byggnadsminnen och skyddas således enligt kulturminneslagen.

1969

Örlogsflottan förflyttas till Muskö. Finnboda Varf kan nu disponera de tre dockorna fritt.

1976

Finnboda Varf ansöker om att riva förrådshuset utmed västra stranden, även kallat Stöttboden. Riksantikvarieämbetet godkänner rivningen med förbehåll att huset dokumenteras av Stockholms stadsmuseum. Rivningen blev dock inte av.

1980-tal

Varvsverksamheten på Beckholmen avtar. Finnboda Varf lämnar Beckholmen 1984. GV-dockan används bland annat en tid av Skanska som plats för kassungjutning.

1984

Gatukontoret vill avsäga sig ansvaret för Beckholmen på grund av dess bristfälliga tillstånd samt föreslår att den ersätts med en ny, byggd i betong.Detta motsätter sig Stadsmuseum och Riksantikvarieämbetet, eftersom Beckholmsbron är den enda träbro för trafik som finns kvar i Stockholm.Motivering från Stadsmuseet var att bron ensam representera det material och den byggteknik, som Stockholms många äldre broar varit uppförda med. Vidare bor träbron i första hand repareras, genom utbyte av skadade delar. Om detta inte låter sig göras, ansåg Stadsmuseet att en bro bör uppföras med samma material, konstruktion och mått och inte ersättas av en ny bro av betong.

1986

Kungliga Djurgårdsförvaltningen övertar förvaltandet av Beckholmen samt ansvaret för Beckholmsbron från Byggnadsstyrelsen.

1987

Föreningen Beckholmens skeppsdockor bildas. Den skall förvalta de två äldre, västra och östra, skeppsdockor. Föreningen består av Stiftelsen Skärgårdsbåten som sysslar med ångbåtar och Sveriges Segelfartygsförening som ägnar sig åt segelfartyg. Föreningen gör även en stor städning av hela ön.

Authors note:
Lorem ipsum dolor sit amet, sapien platea morbi dolor lacus nunc, nunc ullamcorper. Felis aliquet egestas vitae, nibh ante quis quis dolor sed mauris. Erat lectus sem ut lobortis, adipiscing ligula eleifend, sodales fringilla mattis dui nullam. Ac massa aliquet.

1990

Anna Michalowska med familj flyttar permanent in i Tjärinspektorbostaden. Med överinseende från Stadsmuseets har de skönsamt fått fram bjälkarna som är mycket väl bevarade. Även väggar och golv har gjorts i ordning för att få fram det genuina utseende. Varmvatten drogs också in.

1991

AB Finnboda Varf går i konkors.

1992

GV Varv AB startar en ny verksamhet med bas i GV-dockan. Dockan rustas upp och återställs i brukbart skick efter åtskilliga års förfall. Pumpstationen renoveras och en av originalpumparna återinstalleras. Rälls och kranar görs i ordning. Dessutom utförs en allmän städning och upprustning av området kring dockan.Den omfattande varvsverksamheten är åter på Beckholmen. Under 1990-talet repareras hundratals fartyg i östra och GV-dockan.

1992

Den gamla Beckholmsbron rivs och en ny byggs upp i trä med förstärkning av brofästena. Djurgårdsförvaltning stod som byggherre och byggare var Erikssons Bygg & Maskin, Borlänge.

1993

De målade giraffkranarna flyttas till Beckholmen. Det var 1988 som de två gamla kranarna gjordes om till giraffer efter konstnären Tor Svaes idé.

1995

Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården blir nationalstadspark.Beckholmen ligger inom det lagstadgade området. I en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan sker utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. Detta ställer tydliga krav på Beckholmens fortsatta utveckling.

1997

Föreningen Beckholmen för företag och boende på Beckholmen bildas av Anna Michalowska, boende i Tjärinspektorbostaden, tillsammans med bl.a Bertil Rosqvist och Berndt Törnqvist. De verkar för att den maritima karaktären på Beckholmen skall kunna leva kvar.

1997

Clemens Åvall med familj flyttar in i Stenvillan efter hans föräldrar. Huset renoveras och ges en ny puts, småkornigare än den förra. Fasaden får en ljusgul ton.

1998

Stiftelsen Skärgårdsbåten lämnar sitt engagemang i den östra dockan och GV Varv tar över. GV Varv disponerar nu både östra dockan och GV-dockan.

Beckholmen idag

Ejes Varv använder västra delen av ön för uppläggning och reparation av fritidsbåtar.

Gustav V:s docka används idag kommersiell varvsverksamhet. Den bedrivs av GV Varv AB, som använder även den östra dockan.Sveriges Segelfartygsförening disponerar den västra dockan, Stöttboden och ytterligare några förådsbyggnader.Stiftelsen Skärgårdsbåten har genom samarbete med GV Varv och Sveriges Segelfartygsförening skapat sig möjlighet att tillgodose sina behov av reparationer och underhåll på Beckholmen.

Tjärinspektorbostaden är idag byggnadsminne och bestå av fyra legenheter, en av dessa fungerar som sommarbostad och tre leägenheter är permanentbostad.Uthuset vid brofästet var för inspektorsbostadens gemensamma toalett- och hygienhus, idag har samtliga lägenheter egna toaletter. Tvättstugan vid brofästet tillhörde också tjärinspektorbostaden, men den går inte att använda idag. Arbetarbostaden består idag av fyra hyreslägenheter och för valtas av Djurgårdensförvaltningen.

Lusthuset besiktigades 1992 av Riksantikvarieämbetet som konstaterade att fönster hade målats, elinstallation med proppskåp hade utförts och att takmålningen hade målats över med med en lasyrliknande färg. När detta skett är inte klart.

Dockmästarbostället innehåller en bostadslägenhet, som genomgått en relativt omfattande renovering på senare tid.

Ackumulationshuset (Gaml smedjan) och Dockboden används idag som förråd och kontor till verksamheterna vid de äldre dockorna.

Gamla ångcentralen och personalbyggnaden hyrs ut som kontorslokaler.

Vakstugan används som bostadshus åt två hushåll med varsin ingång.

Den tidigare Radarskolan hyrs idag av Sjöhistoriska museet, som även använder de tunnlar som finns under berget. Dessa sprängdes i samband med att GV Dockan byggdes. Utrymmet i tunnlarna används för konserveringsarbeten.

Konserveringsateljén för reglaskeppet Vasa från 1961 är fortfarande i bruk.

Enligt Stadsmuseets bedömningar är Störrboden, de två äldre dockorna och Gustav V:s docka av byggnadsminnesklass blå (mycket värdefulla). Byggnader av större kulturhistoriskt värde (grön) är bostadshusen, Gamla smedjan, Dockboden, Gamla pumphuset samt Pumpverksbyggnaden.Byggnader som utgör ett väsentlig stöd för bebyggelsemiljöns helhet (gul) är Vaktstugan, Gamla ångcentralen och omklädeslokalerna, Radarskolan, Tvättstugan och Uthuset vid brofästet.Stadsmuseet har ännu inte tagit ställning till den nya Beckholmsbron, vars företrädare var blåmärkt.


Sanering av Beckholmen 2011-12


Under 2011-12 saneras äntligen Beckholmen.
100 000 ton förorenade massor byts ut mot rena.
Föroreningarna är främsta tjärämnen och metaller från trätjärehantering som började på 1600-talet och civil och militär varvsverksamhet sedan tidigt 1800-tal.
Huvudman är Kungl. Djurgårdens Förvaltning.
Naturvårdsverket har lämnat bidrag via Länsstyrelsen.
Projektering och projektledning sköts av Sweco Environment.
Entreprenaden genomförs av NCC.


Stacks Image 74

VÄSTRA DOCKAN
59°32`01.08"N - 18°10`04.48"E



BECKHOLMENS DOCKFÖRENING

en sektion av

SVERIGES SEGELFARTYGSFÖRENING




» Boken

BECKHOLMEN

- som tillkommit på initiativ av
Tomas Hagman
Hagman & Co Arkitektkontor AB

i samarbete med Stiftelsen Beckholmen och Beckholmens Vänförening.

Klicka här! för att beställa boken!